(Skrevs i lördags) Jag har en förmåga att vakna rätt tidigt, på gott och ont. Imorse vaknade jag kring sextiden tillexempel och bestämde mig för att ta en promenad längs den mysiga stranden som startar på andra sidan vägen av vårt hostel. Barfota fötter i sanden, vatten som sköljer över dem ibland och jag må låta som en idiot men det är så fridfullt att det känns som att jag skulle kunna stanna hur länge som helst.
Ibland känner jag sådan glädje över att just jag har det såhär bra, på ett halvårs semester att jag utan att tänka efter inser att jag hjular och kommer upp med sandiga händer. Skulle människor omkring mig se mig en morgon som denna skulle de troligtvis fundera på om jag verkligen har alla getter hemma i hagen. Just denna morgon var jag iallafall ensam men jag kan lova er att det hade sett likadant ut även om det hade varit publik.
Det är verkligen något speciellt med att vara ute på promenad tidigt på morgonen. Mina absoluta favorittider för promenader eller löpturer är på morgonkvisten eller sent på kvällen när det är mörkt ute.
Trivs iallafall jättebra på hostelet vi bor på här i Byron. Skulle nästan kunna säga att det är det hostelet jag har sovit bäst på. Har sovit här i tre nätter nu och har inte vaknat upp en enda gång på nätterna vilket tyvärr har blivit vardag för min del här i Australien. Jag ger alltså tummen upp till vårt kycklinggula rum här på Byron Beach Resort.
På tisdag ska vi på en gratistur som hostelet arrangerar där man åker ut till Australiens östligaste punkt för att titta på soluppgången. Där finns det även en fyr och jag hoppas att det bjuder oss på en vacker vy. Nä nu blir det att gå och fixa lite havregrynsgröt och se vad dagen har att erbjuda.